I december inför EU nya regler för hur innehållet i mat ska deklareras. Varje medlemsland genomför nu en process för att anpassa sina lagar till de nya EU-reglerna. För Sveriges del har Livsmedelsverket tagit fram ett förslag som ligger ute på remiss.

Astma- och Allergiförbundet har försökt påverka Livsmedelsverket att gå längre än EU:s minimikrav och införa striktare regler om att alla som hanterar mat ska kunna tala om vad maten innehåller. Men det förslaget har de nobbat. Istället har två andra anmärkningsvärda förslag tillkommit.

Begränsad information om mat i skolor och på sjukhus

De som serverar mat på sjukhus eller i skolor ska inte behöva tala om vad maten innehåller om köket redan har fått information om patienten eller elevens allergier. I praktiken innebär det att patienter och elever inte kommer ha rätt att dubbelkolla om maten är rätt tillagad.

Begränsad information på restauranger, caféer och vid catering

Är du allergisk och ska äta på restaurang, café, via catering eller plockmat över disk har du enligt Livsmedelsverkets förslag bara rätt att få veta de 14 vanligaste ingredienser som kan framkalla en allergisk reaktion. Alla andra ingredienser utöver dessa 14 behöver servitören inte uppge om de serverar oförpackad mat. Vare sig morot, tomat, kiwi, äpple, bockhornsklöver, kött eller banan finns med på Livsmedelsverkets lista.

Det enda argument som Livsmedelsverket har uppgett är att en fullständig ingredienslista skulle vara för tidskrävande för en servitör att uppge.

Även om inte alla restauranggäster skulle efterfråga en fullständig ingrediensinformation för en eller flera rätter så blir momentet tidskrävande vid beställningar av mat om informationen ska ges muntligt. Det går inte lika fort att kommunicera alla ingredienser i t ex en fisksoppa som att ange allergenerna ‘fisk, räkor, mjölk’.

Hjälp oss att påverka!

För matallergiker kan det vara livsviktigt att få veta vad maten innehåller så vi behöver din hjälp att påverka Livsmedelsverket! Men det är bråttom — senast 9 juni vill de ha svar på sitt förslag.

Det är inte bara allergiker och överkänsliga som har ett intresse av att få veta vad maten innehåller. Även vegetarianer, veganer och religiösa personer bör ha rätt att få veta vad maten innehåller.

Ovanstående är hämtat från Astma- och Allergiförbundet Nya EU-regler påverkar matallergiker
NHF Sweden har lystrat till Astma och Allergiförbundets vädjan och skrivit till Livsmedelsverket.

NHF Sweden har inlämnat en skrivelse till Livsmedelsverket som följer här:

Regelavdelningen, Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala 2014-06-09

Remiss föreskrifter om livsmedelsinformation m.m. dnr 182/2014

För matallergiker är det livsviktigt att få veta vad maten innehåller. Med tanke på att den mänskliga faktorn kan spela en sådan förödande roll för till exempel anafylaktisk chock med dödfall som följd, är inte någon helt otrolig tanke utan snarare något som faktiskt kommer att inträffa allt oftare om detta lagförslag som nu är på remiss antas. Myndigheternas uppgift är att skydda liv – inte att sätta liv i fara!

Med tanke på att allergi är den fjärde vanligaste sjukdomen i världen och även i Sverige och snabbt kommer att klättra upp till en tredjeplats inom ett årtionde, så måste var och en ges möjlighet att kunna kontrollera och påverka sitt eget födointag.

Det sägs att lagförslaget går ut på att ”de som serverar mat på sjukhus eller i skolor inte ska behöva tala om vad maten innehåller om köket redan har fått information om patienten eller elevens allergier”. Detta är dock problematiskt ur flera synvinklar.

Det ger inte patienten eller eleven möjlighet att få kontroll över och kunna påverka sitt eget födointag. De måste sätta sin tillit till en annan part – en part som vi vet har ett stressigt jobb och som kan vara ouppmärksam, som kan begå misstag och som kanske inte heller förstår vilka konsekvenser det kan få – med dödsfall som värsta utgång. De som är oallergiska förstår inte att vissa individer blir sjuka av även små mängder allergen, därför kan de tendera att inte vara försiktiga med vad de serverar.

Det ger även den involverade personalen ett onaturligt stort ansvar för väldigt många matgäster där de ensamma ska sörja för patienten/eleven. Om patienten/eleven skulle få men utav maten – i värsta fall dö – ska de då leva med att ha någons liv på sitt samvete för att de vid ett tillfälle kanske råkade glömma att det till exempel kunde finnas spår av jordnötter i den mat som serverades till en jordnötsallergiker. Det finns jordnötsallergiker som kan drabbas av anafylaktisk chock av att någon som har ätit jordnötter pussar kinden på den allergiske personen. Tänk då vad som kan hända om det finns spår i maten av något som någon är jätteallergisk mot? Kan en sådan allergisk person verkligen lägga sitt liv i händerna på en stressad personal?

Ska både personal som serverar och de som äter maten behöva vara rädda? Personalen, i de fall som de är medvetna om konsekvenserna, måste vara rädda för att deras matgäster kan dö om de gör någon miss. Matgästerna tvingas att äta sina måltider med blandning av skräck, för att de inte vet om det ska sluta med en allergisk reaktion, anafylaktiskt chock, astma eller i värsta fall ett dödsfall, utan möjlighet att själv förebygga och kontrollera maten innan man äter den.

Det argument som Livsmedelsverket har uppgett, det vill säga att en fullständig ingredienslista skulle vara alltför tidskrävande för en servitör att uppge, är ganska irrelevant ställt mot det faktum att människor kan få massiva hälsoproblem och följdverkningar med men för livet och inte minst dödsfall. Detta kan tvärtom lösas på ett mycket enkelt sätt genom att man skriftligt, på ett papper måste ange ingredienserna i receptet. Detta behöver ju bara göras en gång, det vill säga när man inför en ny maträtt. När matgästen kommer och undrar över allergener så är det bara att sätta pappret i handen på matgästen. Pappret med texten återanvänds förstås till andra matgäster… I skolan kan man exempelvis sätta upp pappret på en anslagstavla innan man går in i matsalen. Detta förfarande tar helt bort det tidskrävande momentet för servitören.

Enligt Livsmedelsverkets förslag har man bara rätt att få veta de 14 vanligaste ingredienserna som kan framkalla en allergisk reaktion. Detta är omoraliskt med tanke på att vi blir en allt mer allergisk nation och vi reagerar allergiskt på fler och fler födoämnen. Ibland kan man vara allergisk utan att ha fått det verifierat av läkare eller genom pricktest – de är inte hundraprocentiga, tyvärr. Då måste man ha rätt att få veta vad som finns i maträtten, för att som allergiker kunna göra ett medvetet val så att man slipper råka i nöd och få ohälsa.

Sara Boo, ordförande NHF Sweden

(2474)