Vass debatt i Läkemedelsvärlden angående antroposofiska medel. Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten vs Sara Boo, ordförande i hälsofrihetsorganisationen NHF Sweden. Karin Meyer uppger att det är hög tid att debatten återvänder till sakfrågan, som hon förklarar så här “det vill säga varför dessa produkter ska ha en gräddfil i svensk läkemedelslagstiftning”, vilket är en fråga som Sara Boo gärna diskuterar.
Karin Meyers artikel hittar du här “Hög tid att debatten återvänder till sakfrågan“. Nedanför artikeln skriver Sara Boo svar i kommentarsfältet som återges även här:
Sara Boo, ordförande i hälsofrihetsorganisationen NHF Sweden
Jag diskuterar gärna din sakfråga Karin Meyer (VD Apotekarsocieteten): “Det vill säga varför dessa produkter ska ha en gräddfil i svensk läkemedelslagstiftning”.
Ordet gräddfil är dock fel. Det finns olika läkemedelskategorier beroende på vilken typ det är t ex Läkemedel, Växtbaserade läkemedel, Traditionella Växtbaserade läkemedel, Naturläkemedel och Homeopatiska läkemedel.
De antroposofiska läkemedel som tillhör örtkategorin godkänns enligt reglerna för Växtbaserade Läkemedel. Iscador och Helixor som är mistelpreparat godkänns på samma grunder som för vanliga läkemedel, dvs vanliga läkemedel kan godkännas på samma villkor som gäller för Iscador.
Iscador godkändes år 2013 av Läkemedelsverket på följande grunder: “Iscador har nu godkänts som läkemedel för användning som del i individualiserad palliativ cancervård som adjuvans till gängse terapi. Godkännandet baseras på väletablerad medicinsk användning inom EU samt mer än 1 000 publikationer på MEDLINE sedan 1950″
Styrelsemedlemmen i Sjukhusläkarna; Shokoufeh Manouchehrpour skriver trots detta “oftast har patienter som åker dit (till Vidarkliniken) fått tex vitamindropp eller blivit satta på Iscador. Vi vet ju att genomgång beträffande effekt av homeopatiska/antroposofiska medicin inte har kunnat bevisa någon effekt”.
Då undrar jag hur många läkemedel det finns som har över 1000 publikationer bakom sig innan det godkänns? Kan du, Karin Meyer, räkna upp en enda?
Den andra grenen inom antroposofin är mer homeopatlika till sin karaktär, men de har andra styrkor tex D4 – styrkor som inte inryms inom reglerna för Homeopatiska läkemedel där man har styrkor från D6 och uppåt.
Många är de okunniga som använder sig av begreppet “vetenskap och beprövad erfarenhet” för att motivera den offentliga sjukvårdens val av behandlingsmetoder. Begreppet är inte definierat, vare sig inom den medicinska branschen eller i lagstiftning, och fyller således ingen funktion. Det finns ingen inom sjukvården eller på berörda departement som har kunnat förtydliga vad begreppet skulle stå för. Begreppet “vetenskap och beprövad erfarenhet” används ofta i härskartekniskt syfte eller av ren okunnighet och i tron att det verkligen skulle betyda något.
Sanningen är att inga Läkemedel uppfyller kravet för vetenskap och beprövad erfarenhet, eftersom ingen kan definiera det eller vet vad det betyder – så sluta att inom sjukvårdseliten och RIFO (där du var med) att använda detta begrepp mot antroposofin!
Vad är förresten mer beprövat än antroposofiska medel? Genom lång användning och beprövad erfarenhet har de antroposofiska läkemedlen befunnits helt patientsäkra. Flera EU-länder samt Schweiz, har redan införlivat de antroposofiska läkemedlen i sina nationella läkemedelslagar – fjorton av dem med stöd av den aktuella EU-artikeln (16:2) Det finns legitimerade läkare med antroposofisk utbildning i ett trettiotal länder. Inriktningen har en stor utbredning och stark position i länder som Tyskland, Schweitz, Österrike, Holland och Brasilien där antroposofin ingår i respektive lands offentliga sjukvård. Inom EU finns ca 4 800 antroposofiskt utbildade läkare, 30 000 förskrivare av antroposofisk medicin och ca 2 200 vårdplatser. I Tyskland och Schweitz har antroposofisk medicin kommit allra längst. I bägge länderna finns ett antal stora antroposofiska sjukhus och sjukhuset i tyska Herdecke, fungerar dessutom som universitetssjukhus.
Vidarkliniken har funnits i den svenska sjukvården i 30 år och har en hög kundnöjdhet och har befunnits vara helt patientsäkra.
Vår lagstiftning är baserad utifrån säkerhet – därför behövs inte samma regler för antroposofiska medel i D4 jämfört med starka, monokemiska kroppsfrämmande kemikalier. Dessutom har antroposofin aldrig varit alternativmedicin utan alltid tillhört skolmedicinen, eftersom den utövas av läkare som är underställda IVO:s tillsyn.
Antropososofisk medicin tillhandahålls av utbildade och legitimerade läkare. De bär på ett arv av kunskap som har utvecklats genom många generationer. Således har de en gedigen kunskaps- och erfarenhetsbas. En hel del studier har även gjorts samt kliniska iakttagelser. De antroposofiska läkemedlena är redan godkända och har bedömts enskilt, i 14 EU-länder ─ detta borde medföra att de skulle kunna få en snabb införlivning i svensk lagstiftning. Det ska inte ställas samma krav på genomförda studier för att bevisa antroposofmedels ofarlighet när de innehåller naturliga och biologiskt nedbrytbara ämnen som har använts erfarenhetsmässigt, in vivo i flera decennium, uppföljda genom medicinsk utvärdering i decennium utav läkare ─ där godkända säkerhetsdata dessutom redan finns utfärdat av andra myndigheter i Europa.
Det går inte att jämföra med när ett helt nytt läkemedel ska introduceras på marknaden, som innehåller ett koncentrerat, toxiskt, kemiskt ämne som är helt okänt för naturen, och vår biologi. Av dessa toxiska läkemedel får patienter ofta svåra biverkningar, äldre blir ofta läkemedelsförgiftade, somliga dör.
I USA är läkemedelsbiverkan den fjärde vanligaste dödsorsaken ─ men det är kanske okej för Karin Meyer, för det är ju enligt erkänd vetenskap? Varannan får biverkningar av sina läkemedel – men det är kanske okej för att det är ju enligt erkänd vetenskap? Läkemedelsterapi orsakar nära en tredjedel av inläggningarna inom akutmedicin och hälften bland geriatriska patienter – men det är kanske okej för det är ju enligt erkänd vetenskap? Jämfört med vanliga läkemedel så är Antroposofiska läkemedel fullständigt patientsäkra – därför ska de godkännas enligt en lagstiftning som är förenlig med dess patientsäkerhet. Du må kalla det gräddfil om du vill!
// Sara Boo
(6827)