sterilisering – The National Health Federation, Sweden

Hej UNICEF! Jag har via er facebooksida försökt få svar på en del frågor som jag tycker är mycket viktiga för att människor ska kunna avgöra om de fortfarande anser det vara värdefullt att skänka pengar till vaccindistribution. Jag har inte fått svar där, så jag vänder mig nu till er på “kontakta oss” via er hemsida.

På er sida skriver ni “Det bästa sättet att förhindra att spädbarn dör i stelkramp är att vaccinera mammorna då kvinnans immunitet överförs till bebisen.” Om vaccinering skulle vara det bästa sättet, hur kommer det sig att det finns länder som utrotat neonatal stelkramp utan vaccin? Finland hade till exempel sitt sista fall av neonatal stelkramp 1915, alltså innan vaccinet fanns. Jag undrar vilka undersökningar ni kan hänvisa till som bevisar att vaccinet är effektivt även då smutsiga rutiner fortsätter att användas? Om det inte finns detta så är det ganska uppenbart att det är hygienen som är avgörande för om bebisar ska drabbas av neonatal stelkramp eller inte.

Årligen dör det 520 000 spädbarn av neonatal sepsis och 60 000 från neonatal tetanus. Det är med andra ord långt fler barn som dör av olika bakterieinfektioner än av just stelkramp. Att sprida kunskap om basala hygienrutiner hade med andra ord räddat långt fler liv än att lägga resurser på att vaccinera.

Ni skriver även att “På grund av felaktiga rykten om att poliovaccin gör unga flickor sterila stoppades vaccinationskampanjen norra Nigeria”. På vilket sätt är ni så säkra på att det är rykten och att de är felaktiga? Dr Haruna Kaita, en läkemedelsforskare och dekanus vid fakulteten Pharmaceutical Sciences av Ahmadu Bello University i Zaria, tog prover av vaccinet till labb i Indien för analys. Med hjälp av den teknik som rekommenderas av WHO upptäcktes skadliga och giftiga ämnen varav vissa har direkta effekter på det mänskliga fortplantningssystemet. En annan analys gjordes sedan som skulle bevisa att vaccinerna var fria från kontamineringar.

År 1995 stoppades, efter ett domstolsbeslut, användningen av stelkrampsvaccin i Filippinerna på grund av att det i analyser av dem upptäckts HCG-liknande ämne. HCG är ett hormon som behövs för att kvinnan ska kunna bli gravid och behålla barnet. Genom att tillföra det i vaccin riskerar användarna att utveckla antikroppar mot hormonet och därmed stöta ifrån sig fostret. Att människor misstänker att vaccinet ni skickar innehåller steriliserande komponenter är inget nytt. Det finns även rapporter från Brasilien och Argentina där HCG återfunnits i röda hund-vaccinet och i Pakistan har vaccinet motarbetats på grund av att man även där misstänker att vaccinet är kontaminerat.

Vad är era insatser för att kontrollera att vacciner inte innehåller kontamineringar som är giftiga och kan påverka fortplantningsförmågan negativt? Låter ni oberoende forskare analysera vaccinet ni ger ut och vad anser ni är orsaken till att denna kontaminering kunnat ske från första början?

Angående polio så undrar jag vilken hänsyn ni har tagit till de förändrade diagnoskriterierna? Det säger sig självt att ändras kriterierna så pass mycket som de gjort så försvinner i princip sjukdomen av sig själv med eller utan vaccin. Den nya definitionen kräver kvarstående paralytiska symtom i minst 60 dagar samt även laboratoriebekräftelse av viruset i feces. Detta till skillnad från dåtidens 24 timmar då de flesta fall av AFP (onormalt tillstånd som kännetecknas av försvagning eller förlust av muskeltonus) skulle blivit diagnosticerat som polio. Fram till vaccinets införande använde de flesta länder det gamla sättet att diagnosticera polio på. Därefter ändrade WHO kriterierna och allt fler länder följde efter. I Indien ändrades kriterierna för polio 1997. Till exempel fanns år 1990 10 408 rapporterade fall av AFP varav alla fick diagnosen polio (100 procent). År 1999, med de nya diagnoskriterierna, fanns däremot endast 2 817 diagnostiserade poliofall (29 procent) av 9 587 anmälda AFP-fall.

Efter de förändrade diagnoskriteriena har i stället på flera ställen noterats att fallen av aseptisk meningit (hjärnhinneinflammation) och coxsackievirusinfektioner har ökat. Dessa fall hade tidigare räknats som polio. I Indien där man använder det orala vaccinet noterades under 2011 runt 47 500 fall av vaccininducerade muskelförlamningar (NPAFP) som kliniskt inte går att särskilja från polio men är mer än två gånger så dödligt. Risken att drabbas är högre ju fler vaccindoser som givits.

I slutet av 1800-talet började bekämpningsmedel användas. Antalet och mängden av dem ökade kraftigt under första halvan av 1900-talet. Funktionen hos många av dessa bekämpningsmedel var att insekternas andningsmuskulatur förlamades så att de kvävdes till döds, vilket kunde få samma effekt i människor. Vilken hänsyn har ni tagit till de människor som blivit förlamade av kemikalier vars kliniska bild är exakt samma som förlamning från polio? I Indien används fortfarande DDT som varit en orsak till ”polioepidemier” världen runt.

En studie publicerad i New England Journal of Medicine visade att barn som fick en injektion inom en månad efter att ha fått poliovaccin, löpte åtta gånger större risk att få polio än barn som inte fick några injektioner. I Indian Journal of Medical Ethics skriver HV Wyatt 1996 att man beräknar att injektioner mot feber under 1980-talet lett till att fler än 600 000 barn drabbats av förlamningar i onödan, och förvärrat förlamningen på ytterligare en miljon. Flera studier pekar på att injektioner måste undvikas i länder med inhemsk polio. På vilket sätt har ni tagit hänsyn till detta i er poliostatistik och vad har ni gjort åt problemet?

Jag skulle gärna vilja se vad statistiken är generellt över antalet förlamningar före och efter vaccinets införande i de länder ni utför era vaccinationskampanjer? Det är detta som visar en eventuell framgång. Inte om ett tillstånd heter det ena eller det andra. För det är väl förlamningarna ni vill utrota?

I Indien har runt 700 miljoner människor inte ens tillgång till en toalett. Och med tanke på att ett litet gram avföring kan innehålla 10 miljoner virus, 1 miljon bakterier, 1 000 parasitägg och 100 maskägg, är det inte konstigt att sjukdomar sprids. En bristande hygienisk tillvaro är den primära orsaken till nästan alla infektionssjukdomar. Varje timme dör fler än 200 barn i Indien trots att det hade kunnat undvikas genom en satsning på rent vatten, bättre hygieniska förhållanden och näringsrik kost. Hur många liv hade kunnat räddas genom att lägga alla resurser på dessa områden i stället för på vaccin? Vi vet i dag att dödsfallen i alla sjukdomar som det vaccineras emot sjönk dramatiskt redan innan vaccinets införande. Om det kan ske hos oss i industriländerna kan det även med de rätta förutsättningarna ske i utvecklingsländerna.

Nu senast läste jag att UNICEF även ingått ett samarbete för att promota GAVI (Global Alliance for Vaccines and Immunisation) där målet är att år 2017 ha infört hpv-vaccin i 28 länder. Det blir då ganska uppenbart att ni lägger stor vikt på att just vaccinera, särskilt med tanke på att det inte finns några vetenskapliga bevis på att vaccinet varken är säkert eller effektivt. Det finns även studier som visar att inga fördelar kan ses ens i utvecklingsländerna, och att hpv-vaccinet inte bara verkar ge fler komplikationer än själva sjukdomen men återigen aldrig har bevisats effektivt.

Slutligen vill jag veta hur mycket pengar ni egentligen lägger på vaccin? Jag tänker då både på inköp och alla omkostnader i form av arbetskostnader och transport. Önskar även få veta den globala siffran. Det är av största vikt att få veta hur mycket pengar ni spenderar på något som i slutändan kanske gynnar läkemedelsbolagen mer än enskilda individer och samhällen i nöd.

Med vänlig hälsning Marina Ahlm