Facebook YouTube
Home Alla Artiklar Monsanto – ur ett historiskt perspektiv
formats

Monsanto – ur ett historiskt perspektiv

Monsanto Historia BildHur ett av USA:s tio största kemiföretag använde världens mest säljande bekämpningsmedel för att göra sig till en höjdare inom genetisk modifiering och på så sätt undkomma sitt förflutna.

Översättning: Johanna Spetz / Bild: Dr. Coldwell

Det kemiska ursprunget

Monsanto grundades 1901 och företagets första produkt var det artificiella sötningsmedlet sackarin. På 1920-talet expanderade Monsanto sin verksamhet till att även omfatta industrikemikalier. Under andra världskriget bidrog Monsanto till ” Manhattan Project” som höll på med uranforskning, som sedermera ledde fram till atombomben. Monsanto fortsatte med att fram till sent 80-tal driva en kärnanläggning ägd av den amerikanska regeringen. Under 1940-talet blev Monsanto även den största tillverkaren av syntetiska fibrer och plast som t.ex. polystyren, som EPA rankar som nummer fem på listan över kemikalier vars produktion genererar störst mängd farligt avfall. Från 1940-talet och framåt var Monsanto ett av de tio största kemiföretagen i Amerika.

Agent Orange och dioxiner

Efter andra världskriget förespråkade Monsanto användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Deras största kemiska produkter för jordbruk har inkluderat herbiciderna 2,4,5-T, DDT, Lasso och Agent Orange, vilken den amerikanska regeringen använde i stor omfattning under Vietnamnkriget och som senare visade sig vara starkt cancerframkallande. Det Agent Orange som producerades av Monsanto hade dioxinnivåer som var många gånger högre än det som producerades av Dow Chemicals, den andra stora leverantören av det Agent Orange som användes i Vietnam. Detta gjorde Monsanto till huvudsvarande när amerikanska krigsveteraner från Vietnamnkriget stämde USA för ett uppbåd av nedsättande sjukdomssymptom som alla kunde tillskrivas exponering av Agent Orange. Interna PM visar att Monsanto kände till problemet med dioxinkontaminering när de sålde Agent Orange till amerikanska regeringen för användning i Vietnamnkriget.

Agent-Orange-VietnamAgent Orange kontaminerade över 3 miljoner civila och militärer och uppskattningsvis 500 000 vietnamesiska barn har fötts deformerade på grund av Agent Orange. Detta ledde till uppmaningar att ställa Monsanto inför rätta för krigsbrott. Ingen kompensation har betalats ut till den vietnamesiska civilbefolkningen och även om amerikanska krigsveteraner fick viss kompensation så blev, enligt William Sanjour som ledde EPA:s division för giftigt avfall, tusentals veteraner nekade bidrag eftersom ”Monsantos studier visade att giftet (i Agent Orange) inte var cancerframkallande hos människor”. En kollega vid EPA upptäckte att Monsanto uppenbarligen hade förfalskat data i sina studier. “Om (studierna) hade utförts på ett korrekt sätt hade de kommit fram till helt motsatt resultat”, säger Sanjour.

Tillkomsten av Roundup

Succén med växtgiftet Lasso hade vänt trenden för Monsantos kämpande jordbruksdivision och när Agent Orange hade blivit förbjudet i USA, och kritiken mot Lasso ökade, utvecklade Monsanto ogräsmedlet “Roundup” (med den aktiva ingrediensen glyfosat) som ersättare. Det introducerades 1976 och hjälpte till att göra Monsanto till världens största producent av växtgifter.

Succén med Roundup sammanföll med erkännandet från Monsantos ledning att de radikalt behövde förändra ett företag som nu var allt mer hotat. Enligt en färsk avhandling av Dominic Glover hade Monsanto i detta avseende skaffat sig ett synnerligen föga avundsvärt rykte som en av de stora producenterna av både dioxiner och PCBs, båda beständiga, miljöförstörande ämnen som innebar stora risker för både miljön och den mänskliga hälsan. Stämningar och kostnader för miljösanering hade börjat tära på företagets kärnverksamhet, men än mer allvarligt var den påtagliga rädslan för att ett allvarligt misstag potentiellt kunde försätta företaget i konkurs.

Hundratals miljoner i utbetalade stämningar för miljöförstöring

Denna rädsla var inte missriktad. På 1980-talet drabbades Monsanto av ett flertal stämningar. De var ett av de företag som ingick i en förlikning på 180 miljoner dollar med krigsveteraner från Vietnamnkriget, vilka hade exponerats för Agent Orange. År 1991 fick Monsanto böta 1,2 miljoner dollar för att ha försökt dölja utsläpp av kontaminerat avloppsvatten. 1995 blev Monsanto beordrade att betala 41,1 miljoner dollar till ett avfallshanteringsföretag i Texas på grund av affärer gällande dumpning av farligt avfall. Samma år rankades Monsanto som nummer fem bland amerikanska företag på EPA:s lista över företag med mest giftiga utsläpp detta efter att ha släppt ut 16,8 miljoner kilo giftiga kemikalier i både luft, mark, vatten och under jord. 1997 rapporterade tidningen Seattle Times att Monsanto hade sålt över 2 700 ton giftigt avfall innehållande den cancerframkallande tungmetallen kadmium till ett gödningsmedelföretag i Idaho.

År 2002 publicerade Washington Post en artikel med titeln “Monsanto Hid Decades Of Pollution, PCBs Drenched Ala. Town, But No One Was Ever Told” (”Monsanto dolde decennier av förgiftning, PCB dränkte staden Ala., men ingen fick reda på det”) Monsanto startade sin produktion av polyklorerade bifenyler i USA år 1929. PCB ansågs vara en industriell mirakelkemikalie – en olja som inte kunde brinna, som var svår att bryta ner och vars användningsmöjligheter var nästan obegränsade. I dag anses PCB vara en av de mest livhotande kemikalierna på vår planet.

Tillverkade dödligt PCB i över 50 år

Monsanto tillverkade PCB i över 50 år och nu är de i princip involverade i allt som rör blod och vävnader från människor och djur. Nuförtiden är PCB-tillverkning förbjuden och visa experter menar att det inte bör finnas några acceptabla gränser för PCB i miljön. U.S. Environmental Protection Agency säger att ”PCB har visat sig orsaka såväl cancer som andra skadliga hälsoeffekter på immunsystemet, reproduktiva systemet, nervsystemet och det endokrina systemet.” Men bevisen för en utbredd kontaminering av PCBs och andra relaterade kemikalier har blivit fler och fler från 1965 och framåt och interna papper från företaget visar att Monsanto tidigt kände till faran med PCB. Till exempel visade toxiska tester av PCB, utförda 1953, att mer än 50 % av råttorna som utsattes för det dog och alla råttor som ingick i testet uppvisade skador.

Med experter på företaget som inte hade några tvivel om att Monsantos PCB orsakade förgiftning skapade företaget 1968 en kommitté för att bedöma vilka alternativ man hade. I ett dokument som bara distribuerades till 12 personer, men som dök upp i rättegången år 2002, medgav Monsanto att “bevisen för fortlevandet av dessa kemiska föreningar och deras förekomst på jorden, i form av rester i miljön, är bortom tvivel… och att statliga och juridiska påtryckningar att eliminera dem för att förhindra en global förorening är oundvikliga”. De Monsantodokument som tidningen The Guardian har sett vittnar nästan om panik. ”Det växer i allt snabbare takt. Hur går vi vidare härifrån? Alternativen är antingen att gå i konkurs, sälja så mycket vi kan så länge vi kan och inte göra något annat för att försöka behålla verksamheten igång eller att ha alternativa produkter”, skrev en av mottagarna av dokumentet. 1969 skrev företaget en konfidentiell plan för att minska föroreningarna, som tillstod att “problemet omfattar hela USA, Kanada och delar av Europa, speciellt Storbritannien och Sverige”.

Problemet var särskilt allvarligt i staden Anniston i Alabama, där utsläpp från den lokala Monsantofabriken innebar att invånarna utvecklade PCB-nivåer som var hundra till tusen gånger så höga som normalt. Washington Post rapporterade att ”under nästan 40 år som Monsanto har producerat den numera förbjudna PCB:n i en lokal fabrik har de rutinmässigt släppt ut giftigt avfall i en bäck i västra Anniston och dumpat miljoner kilo PCB i drypande, öppna avfallsgropar. Tusentals sidor av Monsantodokument – många märkta med varningsen “HEMLIGSTÄMPLAT: Läs och förstör” – visade att Monsanto under decennier dolde vad de gjorde och vad de visste.

Dolde sanningen

Baserat på de officiella Monsanto-dokumenten menar Ken Cook på Environmental Working Group att företaget kände till sanningen ända från början. De ljög om det. De dolde sanningen för sina grannar. “Vi har inte råd att förlora en enda dollar av vår verksamhet”, förklarar de i ett PM. Till slut fälldes företaget för uppförande “av en sådan skandalös karaktär och till en så extrem grad bortom alla acceptabla gränser för anständighet att det skulle ses som avskyvärt och fullständigt oacceptabelt i ett civiliserat samhälle”.

Men när målet angående förgiftningen i Anniston väl kom upp i rätten hade Monsanto redan lyckats knoppa av sin gamla kärnverksamhet i ett nytt bolag som hette Solutia. Även om Monsanto och Solutia till slut gick med på att betala 600 miljoner dollar i skadestånd till mer än 20 000 invånare i Anniston så hade Monsanto vid det laget gjort en nystart och introducerat sig själva som ett bioteknologiskt företag inom jordbrukssektorn.

Avknoppningen till bolaget Solutia var ett sätt för Monsanto att undkomma miljarder av dollar i miljösaneringskostnader och andra skadestånd orsakade av sina tidigare handlingar – skadestånd som till slut tvingade Solutia att ansöka om konkurs. Enligt en företrädare för Solutia så “plockade “Monsanto russinen ur kakan och slängde i stället in en massa småspik som avskedspresent”. – bland annat 1 miljard i skulder och miljö- och processkostnader. Vissa av Solutias aktieägare hävdar att det handlade om ett riggat bedrägeri eftersom Solutia ända från början hade varit dömt att gå under pga. Monsantos skulder.

Lade sitt arv bakom sig

Nyckeln till Monsantos metamorfos till ett bioteknologiskt företag var den otroliga succén med växtgiftet Roundup. Redan några år efter att Roundup introducerades 1976, marknadsfördes det i 115 länder. Enligt Glover ökade försäljningen med 20 % 1981 och allteftersom företaget ökade sin produktion var Roundup snart företagets mest lönsamma produkt. Den blev snart den enskilt mest viktiga produkten i Monsantos jordbruksverksamhet och stod under sent 80-tal till tidigt 90-tal för runt 20 % av försäljningen och runt 45 % av företagets operativa inkomst. Glyfosat är ännu idag världens mest sålda växtgift sett till försäljningsvolym.

Med hjälp av Roundup utklassade Monsantos jordbruksverksamhet år 1990 företagets kemiska verksamhet när det gällde operativ inkomst och klyftan fortsatte att öka. Men som Glover poängterar: “även om en sådan dundersuccéprodukt öppnar upp en fontän av intäkter så skapar den också ett obehagligt beroende på den kommersiella succén hos en enda produkt”. Monsantos ledning visste att patentet som skyddade Roundup på den amerikanska marknaden, som var deras största marknad, skulle upphöra år 2000 och därmed öppna marknaden för potentiella konkurrenter. Företaget var i desperat behov av en strategi för att hantera detta och förlänga livet på sin “kassa-ko”.

Bioteknologi sågs mer och mer inte bara som ett värdefullt komplement till Monsantos kemiska teknologi, utan som ett sätt att göra det möjligt att expandera än mer in i jordbrukssektorn och säkerställa sin “kassa-ko”. Detta ledde till att Monsanto 1996 sålde sin verksamhet inom plastindustrin till Bayer och 1999 sålde sina fenylalaninfabriker till Great Lakes Chemical Corporation (GLC). Den största delen av den resterande kemiska affärsverksamheten gjorde man sig av med sent under 1997 i och med skapandet av det nya bolaget Solutia, som har nämnts tidigare. Detta hjälpte Monsanto att till viss del kunna lämna bakom sig inte bara finansiella skulder skapade av sin egen kärnverksamhet, utan även arvet efter sin kontroversiella produktion och alla förgiftningsskandaler.

Återuppstånden: GM Monsanto

Genom olika affärsuppgörelser, bland annat en tillfällig sammanslagning med Pharmacia hade nuvarande Monsanto år 2000 dykt upp som ett annat juridiskt bolag än det Monsanto som hade existerat mellan 1901-2000. Detta trots det faktum att båda Monsantos inte bara delade samma namn, utan även samma huvudkontor i närheten av St. Louis, Missouri, flera chefer och andra anställda var desamma och för att inte tala om ansvaret för de skulder som hade uppkommit från deras tidigare aktiviteter.

Allteftersom Monsanto hade gått över till bioteknologi hade dess chefer fått möjligheten att skapa ny företagshistoria. De började framställa genteknik som en banbrytande teknologi som kunde bidra till att mätta en hungrande värld. Monsantochefen Robb Fraley, chef över Monsantos forskningsteam för molekylärbiologi, sägs även inom företaget ha haussat upp potentialen hos genmanipulerade grödor som en möjlighet som bara kommer en gång per generation och som kunde göra det möjligt för Monsanto att dominera en helt ny industrigren. Men det mer jordnära tonläget bland sina chefskollegor var att “genteknik erbjöd det bästa framtidsperspektivet när det gällde bevarandet av Monsantos viktigast produkt, Roundup, med tanke på de utmaningar som Monsanto skulle ställas inför när väl patentet hade gått ut”.

“Roundup Ready” – glyfosatresistenta GM-frön

Monsanto uppnådde till slut detta genom att införa gyfosatresistenta gener i plantor. Detta innebar att bönder kunde använda Roundup som bekämpningsmedel på sina åkrar även under växtsäsongen, utan att deras skörd blev förstörd. För Monsanto möjliggjorde detta en “avsevärd expansion av marknaden för Roundup”. Ännu viktigare var att det hjälpte Monsanto att kunna förhandla om upphörandet av sina glyfosatpatent, som en sådan stor del av företagets inkomster var beroende av. Med glyfosattoleranta GM-grödor kunde Monsanto behålla sin dominans på glyfosatmarknaden genom en marknadsföringsstrategi som förenade ägandet av glyfosatresistenta frön med en fortsatt försäljning av Roundup.

Även om de första biotekniska produkterna som Monsanto introducerade på marknaden inte var GM-grödor, utan Monsantos kontroversiella GM-läkemedel för boskapsdjur, rBGH eller rBST – ett tillväxthormon för nötkreatur – så ledde Monsantos strategi till att de köpte upp sina första fröföretag. Under 1990-talet spenderade Monsanto 10 miljarder dollar på uppköp av fröföretag över hela världen– något som fortsätter än i dag. Till exempel har de köpt det amerikanska fröföretaget Holden’s Foundations Seeds, det nederländska fröföretaget De Ruiter Seeds samt det stora bomullsfröföretaget Delta and Pine. Som ett resultat av detta är Monsanto nu världens största fröföretag och står för nästan en fjärdedel av ägandet av den globala frömarknaden.

Monsantos frön (inklusive frön som är licensierade till andra företag) användes år 2007 på nästan 90 % av den totala globala yta som är avsatt för GM-frön. På over 80 % av den yta som i dag är avsatt för GM-odling hittar man åtminstone en genetisk egenskap för växtgiftstolerans. Växtgifter står för ca en tredjedel av den globala marknaden för bekämpningsmedel. Monsantos glyfosatresistenta frön (“Roundup Ready”) har härskat ensamma på tronen i över ett decennium och nästan skapat ett monopol för företagets Roundup-medel – som nu är utan patent. Roundup är världens mest säljande växtgift och det har hjälpt till att göra Monsanto till världens femte största agrokemiska företag.

Faktiskt monopol driver upp priserna

Denna koncentration av företagsmakt driver upp priserna för lantbrukare och konsumenter. Detaljhandelspriset för Roundup hade ökat från 32 dollar per gallon (ca 3,8 liter) i december 2006 till 45 dollar per gallon bara ett år senare, till 75 dollar per gallon i juni 2008 – en prisökning på 134 % på mindre än två år. Eftersom gentekniker kan patenteras leder även detta till koncentration av företagsmakt. År 2000 kontrollerade fem bekämpningsmedelsföretag, inklusive Monsanto, 70 % av alla patent inom agrikulturell bioteknologi. Och denna koncentration driver åter upp priserna. Enligt Keith Mudd från den amerikabaserade organisationen Organization for Competitive Markets (OCM) har bristen på konkurrens och innovation på marknaden minskat lantbrukarnas valmöjligheter och gjort det möjligt för Monsanto att utan problem höja priserna.

Vid ett möte i juli 2008 tillkännagav tjänstemän från Monsanto företagets planer på att höja det genomsnittliga priset på vissa av företagets olika sorters GM- majs med otroliga 35 % – från 95-100 dollar per säck till över 300 dollar per säck. Fred Stokes från OCM beskriver följderna för lantbrukarna: “En prisökning på 100 dollar innebär en kolossal dränering av det amerikanska lantbruket. Låt oss säga att en lantbrukare i Iowa, med 1 000 tunnland mark, planterar en av dessa dyra majssorter nästa år. Ökningen av bruttokostnaden är mer än 40 000 dollar och ändå finns det inte någon vetenskaplig grund som rättfärdigar den prisökningen. Hur kan vi låta företag komma undan med detta?” Vad som gäller för GM-majs gäller även för andra GM-grödor. Det genomsnittliga priset för sojabönsfrön, den största GM-grödan i USA, ökade med mer än 50 % på bara två år, mellan 2006 och 2008 – från 32,3 dollar till 49,23 dollar per planterat tunnland.

Patentering förhindrar också forskning inom den offentliga sektorn och undergräver ytterligare lantbrukarnas rätt att spara och utbyta fröer. Monsanto avsätter en årsbudget på 10 miljoner dollar på att trakassera, skrämma, stämma amerikanska lantbrukare för påstådd olovlig användning av Monsantos patenterade frön – och i vissa fall blir de försatta i konkurs.

Nya prisökningar har skett i samband med den globala matkrisen, kännetecknad av en snabb prisinflation som har förvärrat den redan extrema svälten och hunger och ökat de sociala spänningarna. Världsbanken tillskriver 75 % av den globala ökningen av matinflationen på biobränslen och Monsanto har befunnit sig i hjärtat av lobbyingen för biobränslen, speciellt vad gäller lobbying av majsetanol. Monsanto har anklagats för att både ha bidragit till och dragit nytta av matkrisen och på samma gång använt den som en PR-plattform för att förespråka GM-grödor som lösning på krisen.

År 2008 fördömde ordföranden för FN:s generalförsamling profiterande företag:

“Huvudsyftet med mat, dvs. att ge människor näring, har underordnats till att i stället bli ett ekonomiskt mål för en handfull multinationella företag som sysslar med allt från frön till distribution och det är dessa som har vunnit mest på världskrisen. En titt på siffrorna för 2007, när matkrisen började, visar att företag som Monsanto och Cargill (som kontrollerar sädesmarknaden) såg sina vinster öka med 45 respektive 60 %.”

Översättning: Johanna Spetz / Artikeln samt källor 

Share

4 Responses

  1. Michael Öberg

    Det är sjukt vad en del får komma undan med. Allt med den Amerikanska regeringens goda minne. Glöm inte Bhopal. Fortfarande ingen som ställts till ansvar för den katatrofen.

  2. […] Monsanto ur ett historiskt perspektiv […]

    • nhfseadmin

      Människan har i alla tider använt växtförädling för att förbättra sina kulturväxter med hjälp av olika urvals- och korsningsmetoder. Gentekniken har dock gjort det möjligt att genom ett “klippa och klistra-förfarande” föra in nya gener och på det sättet ge grödor nya egenskaper. Man går alltså in och ändrar arvsmassan på genetisk väg. En växt som fått förändrade egenskaper på detta sätt är en Genetiskt Modifierad Organism (GMO).