Facebook Twitter YouTube RSS
Home Alla Artiklar Stödjer du rosa bandet? Så sött, eller inte…
formats

Stödjer du rosa bandet? Så sött, eller inte…

Bröst cancerVarje oktober sedan 1985, syns rosa bandet, som är symbolen för den nationella Bröstcancermedvetenhetenhets månaden (NBCAM), överallt. Det visas tydligt på TV-annonser, affischer och i damtidningar. Kvinnor fäster stolta Rosa Bandet på sina blusar. Rosa Bandet har blivit synonymt med stöd, mod och omtanke.

Under Nationella Bröstcancermedvetenhets-månaden, görs mängder av fundraisingprojekt, vandringar, promenader och andra projekt som samlar över hundra miljoner dollar mot målet att erövra bröstcancer. Högprofilerade företag som Avon, Lee Denim, Revlon, Ford och Yoplait yoghurt engagerar sig genom att donera en mycket liten andel av sina vinster från utsedda varor eller tjänster. Den överlägset största organisationen i samband med NBCAM och den med den högsta profilen är Susan G. Komen Breast Cancer Foundation, som har varit enormt framgångsrikt i sponsring med hundra fundraisinglöpningar som engagagerar över 1,5 miljoner deltagare världen över.

Bröstcancer är den moderna tidens epidemi och år 2013 beräknar det uppkomma runt 230 000 fall i USA varav närmare 40 000 dör av sjukdomen. År 2011 var där i Sverige 7 600 som fick diagnosen och runt 1 500 dör årligen. För 50 år sedan drabbades 1 av 20 medan det nu är 1 kvinna av 8 och siffrorna fortsätter skjuta i höjden. Mottot för insamlingen är att “Bröstcancer inte går att förebygga, så tidig upptäckt för att hinna behandla är det bästa skyddet”.

Så låt oss alla vara med, ta på löparskorna, stolt visa upp våra rosa band och sätta igång. Eller hur? Men vänta en minut. Innan du låter dig påverkas av denna känslomässigt hysteriska inbjudan till att delta i kampen så är det något du måste veta.

Vem ligger bakom Rosa Bandet?

Primärt sponsras NBCAM av den farmaceutiska jätten AtraZeneca, tidigare Zeneca innan sammanslagningen med svenska läkemedel Astra,som ägs av Imperial Chemical Industries (ICI). ICI är en ledande internationell tillverkare av industriella kemikalier och cancerframkallande bekämpningsmedel. ICI tillverkar kemiska produkter som har direkt samband med bröstcancer.

AstraZeneca tillverkar även bekämpningsmedel, herbicider och fungicider. ICI och AstraZenecas kemiska fabriker släpper dagligen ut potentiella cancerframkallande föroreningar i miljön. Och på toppen av sina lönsamma investeringar, äger AstraZeneca också Salick Health Care, ett helägt dotterbolag till AstraZeneca, som erbjuder konsulttjänster, och hanterar driften av ett flertal omfattande anläggningar inom cancervården i hela USA.

Det är en öronbedövande tystnad av alla NBCAM program när det gäller att berätta för kvinnor om cancerframkallande ämnen i miljön. Tänk om det blev allmänt känt att AstraZenecas kemiska produkter och fabriker direkt bidrog till bröstcancerepidemin. Det skulle säkert få människor att se deras väloljade PR-kampanj med andra ögon.

Många experter förutspådde för decennier sedan att en utbredd användning av syntetiska kemikalier skulle öka antalet cancerfall. Från 1940 till 1980-talet har miljarder ton giftiga kemikalier släppts ut i miljön. Ändå har endast 3 procent av de 75 000 kemikalierna som används testats för sin säkerhet. Dessa giftiga och tidsinställda bomber finns nu i allt och överallt.

Forskare vid International Association for Breast Cancer Research:s 23: e kongress rapporterade under 2001 att klorbaserade kemikalier är kopplade till bröstcancerepidemin. Deras resultat visade att kvinnor med de högsta koncentrationerna av klorbaserade bekämpningsmedel i blodet och fettet hade fyra till 10 gånger högre risk för bröstcancer än kvinnor med lägre koncentrationer. Många fler liknade fynd har gjorts genom åren.

The American Cancer Society bildades med hjälp av Rockefellerfamiljen 1913, vilka har starka kopplingar till kemi- och läkemedelsindustrin. Kan det ha något att göra med att  the American Cancer Society i sin senaste rapport inte nämner någonting om miljömässiga faktorer? I själva verket hävdas det att orsaken till bröstcancer är okänd och att bröstcancer inte kan förebyggas. Även om samhället erkänner att 70 procent av kvinnorna med diagnosen bröstcancer inte har en känd livsstils- eller genetiskt riskfaktor verkar organisationer som jobbar för att öka medvetenheten kring sjukdomen inte se kopplingen till miljögifter. De definierar förebyggande helt enkelt som tidig upptäckt och diagnos. Samuel Epstein, MD, professor i arbets- och miljömedicin vid University of Illinois School of Public Health, har kritiserat canceretablissemanget.

“Under de senaste decennierna har förekomsten av cancer eskalerat till epidemiska proportioner samtidigt som vår förmåga att behandla och bota de flesta cancerformer praktiskt taget är oförändrad. Bortsett från tobakens viktiga roll, finns det betydande bevis för att denna cancerepidemi länkas till ofrivillig och undviklig exponering för industriella cancerframkallande ämnen i luft, i vatten och och på arbetsplatser och i konsumentprodukter. Icke desto mindre är prioriteringarna som görs fixerade vid hur skadan kan kontrolleras – diagnos och behandling, samt på grundläggande molekylär forskning, med relativ likgiltighet inför förebyggande åtgärder. Oro över denna obalans förvärras ytterligare av allvarliga frågor med intressekonflikter i samband med en läkemedelsindustri som går med en vinst på många miljarder.”

Giftiga Behandlingar

Kanske kan vi förlåta AstraZenecas inblandning med cancerframkallande kemikalier, eftersom de forskat och patenterade den mest populära behandlingen mot bröstcancer, Tamoxifen (med en försäljningen på upp till $ 500 miljoner per år i hela världen). Eller, kanske inte. I maj 2000 blev Tamoxifen listad som en “känd carcinogen” av National Toxicology Program i USA och studier har visat en oroväckande ökning av förekomsten av cancer i genitalier. I djurstudier har användning visat sig gynna tumörväxt i både lever och njure. Även Tamoxifens roll i att förebygga bröstcancer kan ifrågasättas. Medan en studie visar att Tamoxifen kanske minskar förekomsten av kontralateral bröstcancer (förekommer i motsatt bröst) hos kvinnor i förklimakteriet, hittade en annan studie publicerad i Journal of National Cancer Institute (2001) att Tamoxifen inte bara misslyckats med att minska kontralateral cancer i dessa kvinnor utan faktiskt ökade förekomsten av sjukdomen.

År 1998 var Susan G. Komen Foundation den enda nationella bröstcancergrupp som godkände Tamoxifen som en förebyggande behandling för friska kvinnor som tillhörde en högriskgrupp, trots att inga avgörande bevis fanns för dess skyddande effekter. De flesta andra bröstcancergrupper motsatte sig häftigt detta beslut. Kan det faktum att Komen stiftelsen äger aktier i Astra Zeneca som tillverkar Tamoxifen ha något att göra med detta beslutet? Och är kvinnor de som drar fördel av detta eller blir de brickor i ett insnärjt företagsengagemang?

I Sverige har vi sedan 1994 två separata Rosa Bandet kampanjer. Den ena är BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation och den andra är Cancerfonden. BRO lägger en del av de insamlade pengarna på vårdpersonal, sina medlemmar och rehabilitering medan Cancerfonden är mer inriktad på forskning, kliniska studier och opinionsbildning. Genom sitt stora inflytande och de resurser Cancerfonden besitter var de också drivande i frågan om att föra ut läkemedlet Herceptin till bröstcancerpatienter, detta trots brist på dokumenterad verkan. År 2001 kom SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering ut med en rapport om att det innebar en ökad risk för allvarliga hjärtproblem i samband med intag av Herceptin. Företaget, Roche som säljer  läkemedlet har varit föremål för en stor skandal gällande bristande hantering av biverkningsrapporter där just cancerpreparaten Herceptin varit inblandat men även Avastin och Tamiflu mot fågelinfluensa.  I juni 2012 upptäckte brittiska myndigheter att Roche missat att rapportera 80 000 fall av biverkningar, varav 15 000 dödsfall vidare till berörda läkemedelsmyndigheter.

Mammografi: risken för strålning

Eftersom det inom NBCAM hävdas att bröstcancer “inte är en sjukdom som kan förebyggas” har fokus vänts mot till tidig upptäckt. Kvinnor uppmuntras nu att få sin årliga mammografi. Tidigare rekommenderas screening endast till kvinnor över 50 års ålder. Nu riktar kampanjen sig till 40-åringar och även till kvinnor så unga som 25. Medan det råder konsensus kring att tidig upptäckt av drabbade kvinnor efter menopausen räddar liv, så har ingen sådan fördel noterats bland yngre kvinnor.

I mer än 20 år har dr John Gofman publicerat studier som beskriver riskerna med låg nivå av strålning. Genom sin forskning, har dr Gofman samlat tillräckliga bevis för att koppla medicinsk strålning som den huvudsakliga orsaken till det växande antalet dödsfall i cancer i USA under nittonhundratalet. Dr Samuel Epstein instämmer:

“Det finns tydliga bevis för att bröstet, särskilt hos kvinnor i förklimakteriet, är mycket känsligt för strålning och man uppskattar en ökad risk med upp till en procent för varje RAD (absorberad strålningsdos) enhet för röntgen exponering. Även för lågdos exponering av två RAD eller mindre, kan denna exponering öka snabbt för kvinnor som går på årlig mammografi.”

Medan fördelarna med mammografi frikostigt har prisats i årtionden, har information om strålningens nackdelar, särskilt dess koppling till bröstcancer, sällan erbjudits. I själva verket har inga försök eller undersökningar någonsin genomförts på mammografins säkerhet, särskilt när den använts långsiktigt och på kvinnor i förklimakteriet. Screeningprogrammen bygger på antagandet att “tidig upptäckt räddar liv.” Men år 2000, visade en långsiktig kanadensisk studie på många kvinnor att den årliga mammografin inte var mer effektiv i att förhindra dödsfall till följd av bröstcancer för kvinnor i 50-årsåldern än fysiska läkarundersökningar.

Mammografi är ett screening verktyg, inte diagnostiska tester, som kan leda till onödiga bröstbiopsier. Enligt Merck Manual, så är där för varje fall av bröstcancer som diagnostiseras varje år, fem till 10 kvinnor som i onödan genomgår en smärtsam bröst biopsi. Mammografi kan faktiskt öka risken för att utveckla bröstcancer och öka risken för spridning eller metastaserande i befintlig tumör. Det finns en annan screeningteknik, kallad digital infraröd termografi (DIT). Detta är en säker, icke-toxisk, icke-invasiv samt smärtfri teknik, vilken kan upptäcka avvikelser fem till tio år innan de upptäcks av mammografi eller en fysisk undersökning. Tekniken är starkt kritiserad av NBCAM organisationerna.

NBCAM är en PR-uppfinning till stora företag som sprider sina giftiga läkemedelsbehandlingar, farliga diagnostiska verktyg och miljögifter. Kvinnor sätts i positionen av att vara ovetandes allierade med just de människor som gör dem sjuka. Så allt rabalder som kommer varje oktober och som mobiliserar kvinnors delaktighet och hårt förvärvade pengar, undanröjer verkligen oerhört lite av orsakerna till denna förödande sjukdom.

Tänk utanför Rosa

Kvinnor kan göra en egen insats för att eliminera bröstcancer. Bröstcancer epidemin är inte något stort mysterium. Orsakerna till cancer är redan kända: giftig kost, giftig livsstil, giftiga känslor, giftiga miljöer, giftiga kemikalier, giftiga läkemedelsbehandlingar och giftig diagnostik. När det gäller den Nationella Bröstcancermedvetenhets månaden måste kvinnor i stället investera sin tid, energi och pengar i projekt, ideér och behandlingar som verkligen skapar förändring.

Alternativa insatser kan vara att stötta milöorganisationer som utövar påtryckningar mot kända miljö- och cancerframkallande ämnen, däribland PVC, strålning, bekämpningsmedel, dioxiner och klor. Så istället för att låta stora företag eller andra kapitalintressen definiera dagordningen, skulle Nationella Bröstcancermedvetenhetmånaden faktiskt kunna vara en kraftfullt tid i att utbilda kvinnor om de verkliga orsakerna, samt sprida kunskap om förebyggande åtgärder. Och vill du vara med till att hitta en lösning, välj sättet noggrant.

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos/marin

Delar av artikeln kommer från Dr. Sherrill Sellmans efterforskningar. Stort tack till Marianne Arnström som hjälpt till att översätta efter bästa förmåga!

Läs mer:

Rosa Bandet, en attraktiv kommersiell symbol - Canal 2nd Opinion

Seeing deception is your only protection - Dr. Sherrill Sellman

Tamoxifen may increase the risk of later tumours being more aggressive - British Medical Journal

Tamoxifen – report on carcinogens (2011)

Dr John William Goofman

Mammography no better than physical breast examination, study shows - British Medical Journal

Screening mammography and public health plicy: the need for perspective - The Lancet

Ductual Carcinoma In Situ, Complexities and Challenges -JNCI

State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012 – WHO, UNEP

Share
Comments Off.