Facebook YouTube
Home Alla Artiklar Häxprocesserna är inte över – Ann-Katrine Backman – värsta fallet någonsin?
formats

Häxprocesserna är inte över – Ann-Katrine Backman – värsta fallet någonsin?

1600-talets häxprocesser har fortsatt in i vår tid, på 2000-talet. Det här är den moderna formen av häxbål. Ann-Katrine är en av de som har blivit bränd och offrats på mediebolaget Yles altare, allt för att införa en kvacksalverilag i Finland. Precis som på 1600-talet så finns ingen grund för anklagelserna och precis som på den tiden – baseras det hela bara på antaganden, lösa rykten och uppdiktade bevis. Ann-Katrine Backman har blivit smutskastad till den grad att hon velat fly landet. Det finns dock ingen som stoppar förövarna, utan mediabolagen som agerar både polis, domare och bödel hålls om ryggen av olika instanser. Frågan är om det inte vore mildare att få ett dödsstraff, än att oskyldigt hängas ut som brottsling inför hela landets befolkning. Lyssna till finlandssvenska Ann-Katrines egenupplevda story.
 
Ann_Katrine

Bild © Ann-Katrine Backman

 

Ingen möjlighet till upprättelse

Som laglig, men oskyldigt anklagad finsk medborgare har man minimala, mycket små eller inga möjligheter till upprättelse om man blir förföljd, angripen och trakasserad av en journalist från statliga mediebolaget Yle. Med stor besvikelse och på nära kollegialt håll – men även personligen – har jag fått uppleva hur man som laglig och oskyldig finsk medborgare kan behandlas av statliga journalister – utan någon som helst möjlighet till upprättelse.  Jag och Anders Sultan har i cirka 1 ½ år blivit förföljda, trakasserade, jagade, uthängda och smutskastade av Yle som värsta brottslingar med osanna, icke objektiva och osakliga drev.

 

Yle-journalisten skapar fejkprofil

Det började i september 2017 då Yles journalist Anna Viveca Gardberg alias Annvi Gardberg gick med i en Facebook grupp med fejkprofilen Arja Antonen – enligt GDPR-lagen är det emellertid olagligt med fejkprofil. Den 26 september 2017 fick jag mejl av Gardberg att hon ville intervjua mig och att det skulle göras en TV inspelning. Jag tackade nej till TV inspelningen men sade att jag svarar på alla frågor på mejl, vilket jag också gjorde. Sedan dess har personförföljelsen, trakasserierna, smutskastningen och uthängningarna av mig fortsatt av Yle med enbart lögner, kränkning av de mänskliga rättigheterna; kränkning av privatliv, yttrandefrihet och tankefrihet.
 

Yle anmäls till Opinionsnämnden

Yle anmäldes till Opinionsnämnden för massmedier (ONM), dit mediebolag i Finland ska anmälas. Jag skickade först mejl till ONM och fick genast svar att man inte kan anmäla via mejl (vilket står på deras hemsida att man kan) utan man måste fylla i ONM:s anmälningsblankett som finns på internet. Jag fyllde i deras anmälningsblankett där det framkom vilka journalistregler en journalist måste hålla sig till. I Yles artikel om mig hade journalisten brutit mot cirka 28 olika journalistregler (jag kommer inte exakt ihåg antalet). Det gick någon månad så kom det till svar att de skulle behandla 1 punkt av alla dessa 28 punkter som journalisten hade brutit mot. Det gick åter några månader… och så kom det slutligen ett beslut från ONM att Yles journalist friades på alla punkter eftersom de ansåg att journalisten inte gjort något fel. “Opinionsnämnden för massmedier anser inte att Yle har brutit mot god journalistisk sed“, var de avslutande orden från ONM. 
 

Yle anmäls till JK

Yle Rundradio anmäldes även till JK, med en omfattande anmälan på åtta A4-sidor, plus 22 sidor med bevis och bilagor. Bara några dagar efter att beslutet hade kommit från ONM så kom även beslutet från JK som beslutade att anmälan ej skulle föranleda till några åtgärder från JK:s sida med motiveringen att de ej granskar programmens innehåll. Instanserna fällde inte en enda kommentar om trakasserierna, smutskastningen, uthängningen av mig som privatperson – varken i ONM:s eller från JK:s beslut. I svaret från JK stod det ingenting om JK:s roll som skall tillvarata medborgarnas mänskliga rättigheter och skydda oss från den här sortens kränkning.
 

JK:s stora miss

Vad JK har missat är att Justitiekanslerns faktiska uppgift är att utöva tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet följer lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åliggande. Inte på något ställe i beslutet återfinns det som fanns i anmälan som handlar om de mänskliga rättigheterna och de allvarliga kränkningarna. Något principbeslut att Yles agerande strider mot samtliga punkter i de journalistreglerna och grundlagen för de mänskliga och civila rättigheterna framgår inte heller av utredningen. Det sätt på vilket Yle blivit friad på visar hur JK arbetar, nämligen att tillvarata anmälda Yles intressen. Det är JK:s skyldighet att se till att Yle håller sig inom lagens gränser och efterlever grundläggande lagstiftning. Men när JK inte efterföljer de grundläggande lagarna och hjälper den enskilde, vilken funktion fyller de då? “Ert klagomål föranleder således inte åtgärder från min sida” avslutade JK helt sonika sitt beslut. 

 

Yle hänvisar till svenska lagar för att misskreditera Ann-Katrine

Genom att hänvisa till lagar i Sverige försökte Yle/Gardberg svartmåla/trakassera mig ännu å det grövsta utan några som helst belägg. Dessutom enligt Patientsäkerhetslagen kap 5 (fd Kvacksalverilagen) som det syftades till – lagen som man har i Sverige – så är det inte brottsligt att hjälpa en familjemedlem gratis mot något symtom/hälsoproblem, inte ens cancer, vilket Yle/Gardberg vinklade det till i sitt försök att kräva en kvacksalverilag i Finland. 

 

Är Yle den högsta domstolen?

Det jag, och många finländare med mig undrar är:

1. Är Yle den högsta domstolen i Finland med journalisterna som domare och bödlar?

2. Är det Yle som avgör/beslutar vad som är ett brott är och vem som är brottslig?

3. Är det Yle som beslutar om vem som ska förföljas, smutskastas och hängas ut offentligt?

4. Och kan Yle utan att några som helst brott har begåtts, döma en medborgare på det här sättet utan någon som helst påföljd?

Vad jag har fått erfara, själv och genom mina kollegors erfarenhet av Yle, efter att ha fått beslut från alla instanser dit Yle har blivit anmälda, så är svaret på alla dessa frågor JA!

Ingen, varken ONM eller JK har stävjat förföljelsen, smutskastningen, trakasserierna och uthängningarna som Yles journalist ägnat sig åt och utmålat en laglig medborgare som brottsling på osanna, osakliga och oskäliga grunder i rikstäckande media både på nätet, i radio och TV.
 
För att få en hel bild av vad som hänt är det viktigt att läsa hela den här texten, även det här klippet nedan från anmälan som har gjorts. Dela gärna texten på era Facebooksidor.
 

Klipp från ONM och JK anmälan:

 

OMSTÄNDIGHETER

 

Yle publicerade mitt fullständiga namn med bild på mig som privatperson och förtalar och kränker mig på ett synnerligt mycket grovt tillvägagångssätt. Jag ber därför om att
ONM prövar och utreder om Yles agerande och behandling av mig är förenligt med de regler och förpliktelser som åvilar dessa i samband med att jag på min fritid begagnar mig av min grundlagsskyddade rätt, att fritt framföra mina privata åsikter via min privata Facebookprofil i en sluten privat grupp. Ända från det första uppmärksammande inlägget den 19/11–2017 har Yle konstant trakasserat mig fram tills idag 2019 och misskrediterat mig genom att offentligt via Yle på rikssänd television & radio i hela landet och på sina webbsidor samt har vidarebefordrat till andra mediakanaler där Yle skrivit om mig och vilka brott de hänger ut mig för i samband med att jag yttrat mig privat på min slutna Facebookgrupp.
Yle har också felaktigt spridit information om att förundersökning under Eviras ledning mot mig har skett genom misstanke att jag begått brott i mitt företag, något som saknar all grund. I stort sett kontinuerligt har Yle ohämmat därefter fortsatt att offentligt meddela att mitt företag begått brott till följd av vad jag skrivit som privatperson i en sluten grupp. Dock finns ingen rekvisit uppfylld för något brottsligt, varför mitt företag heller inte blivit delgiven någon misstanke om brott av någon myndighet.

 

Cop, Polis, Kollegor, Rolig, Figur
 
Yle har saknat urskiljning beträffande de påstådda antaganden och överträdelsens allvarlighetsgrad när Yle rapporterat i media och jag har pekats ut som regelrätt kvacksalvare, giftmördare och att jag utsätter andra för fara för liv, för att mitt företag säljer rent elektrokolloidalt silver, som är ett av kemikalieinspektionen EU-godkänt medel för att rena sitt dricksvatten med. Dricksvattnet är förstås ämnat att drickas efter att det har renats och förfarandet är godkänt av självaste WHO. Silvret finns självklart kvar i det renade dricksvattnet. Givetvis skulle ett ämne som är hälsovådligt inte vara godkänt till dricksvatten.

 

Det måste göras skillnad på antaganden och evidens samt brott, som i detta fall där pressen anklagat mig för väldigt grova brott. Pressen har ett samhällsansvar att föra god publicistisk journalistisk sed med källfakta. Pressen har också ett uppdrag att informera allmänheten sanningsenligt. I detta fall handlar det om tydliga utpekanden i form av namngivningar av enskilda privatpersoner som mig och påståenden om mycket allvarliga saker. Jag har tillfogats oförsvarlig skada av mediernas rapportering. Dessutom har beläggen varit mycket svaga, för att inte säga obefintliga och inte sanningsenliga och strider mot kravet på saklighet.
 
Jag, Ann-Katrine Backman, har ingen viktig offentlig roll i samhället och därav är det inte försvarligt av Yle att publicera namn och bild på mig. (bilaga 5.1) Allmänintresset
uppväger inte publicitetsskadan.
 
Yles ansvarige utgivare har brutit mot lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eftersom Yle publicerat material som jag har upphovsrätt till från min privata slutna grupp på Facebook. Detta har använts kränkande mot mig där de ändrat och vinklat i mitt inlägg och blandat in mitt företags hemsidor ”Silver4Health & Friskvårdsklink Natur & Hälsa” som de tagit en skärmdump på samt ändrat och klistrat in från den slutna Facebook gruppen (bilaga 5.2) så det inte stämmer överens med originalinlägget från Facebook ”En berättelse som måste läsas” (bilaga 5.3) för att vilseleda sina läsare så de skall tro jag uttalar mig som företagare. Yle använder mina inlägg i den slutna Facebookgruppen och påstår att det är mina egna ord och bilder som jag skapat men det är delat från andra Facebookgrupper.

 

Yle hade innan det första uppmärksammande inlägget kontaktat mig för en intervju via e-mejl, (bilaga 5.4) där jag svarade på samtliga frågor av journalisten Annvi Gardberg. Jag blev lovad att mina synpunkter skulle tas upp i tv-programmet den 19/11–2017. När inlägget väl sändes så påstår Yle-journalisten Annvi Gardberg att jag inte ville ge någon intervju. (bilaga 5.5) Allvarlighetsgraden i anklagelserna gör att jag borde fått möjlighet att bemöta uppgifterna.
 
Yle skapade ett fingerat namn (bilaga 5.6) och blev medlem i min Facebookgrupp för att få insikt i en privat sluten grupp där alla agerar som privatpersoner och där jag interagerar som mig själv. (bilaga 5.7) Yle begick integritetsintrång i en sluten privat grupp och spred uppgifter om mitt privatliv och integritetskränkande skärmdumpar på ett mycket missvisande sätt för att misskreditera mig. Man får emellertid inte hämta information från slutna grupper, ej heller i syfte att utföra någon olaglig, vilseledande, skadlig eller diskriminerande handling enligt Facebooks Community-regler. Yle kontaktade mig återigen via mejl och telefon den 3/9 2018 och hotade med att sprida flera skärmdumpar och kommentarer som jag yttrat i egenskap som privatperson på min egna privata slutna Facebookgrupp. (bilaga 5:8)
 
Yle har förmedlat upphovsrättsskyddat privat material från min slutna Facebookgrupp till flera olika mediekanaler. (bilaga 5.9) Yle har på ett olovligt tillvägagångssätt tillförskansat sig detta material som sedan olika mediekanaler använt sig utav baserat på förfalskade andrahandsuppgifter från Yle. Detta har varit grovt missvisande då alla mediekanaler på något märkligt sätt godtagit Yles grovt felaktiga material. Som grund till detta olagliga förfarande påpekade Yle att de har rätt att granska vad som sägs i privatlivet och att företagare ej har rätt till ett privatliv. (se bilaga 5.4) Detta strider mot våra mänskliga rättigheter som ger var och en skydd för privatlivet.
Läkare, Skriva Recept, Stilig Läkare
 
I inslaget på YLE-TV om Rosemary Jacobs (bilaga 5.10) som fick argyri av ”silvervatten” handlar det om en helt annan produkt än Ion Silvers Ionosil elektrokolloidala silver. Det handlade om en mycket stark silvernitratlösning i form av näsdroppar av typen mild silver protein (MSP) i styrka uppemot 300 000 ppm som hennes läkare skrev ut på 1950-talet och som bereddes på apoteket. Dessa ordinerades utav läkaren och togs enligt ordination. Användandet av silvernitratblandningar i denna starka koncentration ger en hög risk för att det kan utvecklas till argyri vid långvarigt bruk, något som Rosemary Jacobs själv skrivit om på sin hemsida. (bilaga 5.11) Inslaget om blå mannen Paul Karason som också drabbades av argyri, där tillverkade han sin egen silverbrygd. Han tillsatte salt i produktionen, och därmed uppstod silverklorid. Detta är också ett silversalt som är mycket starkt, samt har mångfalt större partiklar som kan orsaka argyri. Paul inmundigade nästan en liter av denna brygd dagligen i mer än ett decennium och blev sedermera blå.

 

Yle valde att utesluta denna information som framgår av artikeln (bilaga 5.12) där Yle även tagit en skärmdump på Paul som de har använt sig utav och vinklat missvisande från originalet på nyhetssajten Wired. Yle vinklade det till att gälla allt som har med silvervatten att göra. Något som är både en osanning, urusel journalistik samt ovetenskapligt så det förslår. Under alla dessa år med bruk av silver sedan medeltiden i diverse behållare med vatten och vin med mera, så är två personer i modern tid det enda Yle har kunnat visa som fått missfärgning i huden och det utav en helt annan form av mycket starkt kolloidalt silver baserat på silvernitrat med silverprotein respektive silverklorid.

 

Om man tar upp en modern Nordisk företeelse så ska man väl för ordningens skull redovisa problem och skador som härrör från just Norden i nutid, inte
något som inträffade på 1950-talet och som var en helt annan produkt på alla sätt och vis. Eftersom inga skador finns registrerade, – Giftinformationscentralen verifierar detta – (se bilaga 5.4 ”Anders Sultan”) så for Yle hela vägen till Amerika för att intervjua Rosemary Jacobs. Yle redovisar heller inte för deras påståenden om att alla miljoner runt om i världen idag som använder elektrokolloidalt silver skulle ha fått eller får akuta tungmetallsförgiftningar och hjärnskador samt skador på organ vilket Yle skulle mer än gärna påpeka och redovisa för i deras mediedrev.

 

Yle har varit väl medvetna om skillnaderna eftersom det har funnits mejlkonversationer mellan Anders Sultan, grundaren av Nordens största producent av kolloidalt silver ”Ion Silver” och journalisten Annvi Gardberg. Ion Silver har sålt produkten Ionosil i 18 års tid utan minsta klagomål från användarna. Ingen har klagat på några färgförändringar. Mejlkonversationen visar med all tydlighet vad Ionosil är för produkt och detta visste då Yle innan första sändningen. Yle valde dock att utelämna all denna information som på ett vetenskapligt sätt visade att det var stor skillnad mellan 10 ppm svaga elektrokolloidala produkter och de som historiskt sett i undantagsfall kunnat ge argyri – starka silvernitratprodukter. Man redovisade ej heller för tittarna att det under hela 1900-talet endast registrerats ca 300 fall av argyri i världen. Merparten orsakade av starka läkemedelsklassade silverprodukter. Yle valde istället att vinkla sitt inslag grovt.

 
Ionosil är en elektriskt framställd lösning som enbart består av rent silver och rent avjoniserat vatten. Lösningen består till 99.999% av vatten och endast 0.001% silver – en styrka man benämner 10 ppm (parts per million). Detta framgår av Ionosils säkerhetsdatablad. (bilaga 5.13) Ion Silvers elektrokolloidala silver innehåller vare sig salter eller proteiner, silverklorid eller silvernitrat. Termen “kolloidalt silver” används ofta slarvigt för att benämna silversaltlösningar eller silverproteinlösningar. Inte minst gäller detta i engelskspråkiga länder. Om man t ex söker på “Colloidal Silver” i vetenskapliga databaser så kommer det upp studier gjorda på starka silversaltföreningar och olika typer av lösningar där silver har kopplats till olika proteiner som mild silver protein (MSP). Dessa var som redovisats tidigare ofta uppemot 300 000 ppm starka.

 

Yle har inte redovisat på något vis att Ionosil elektrokolloidalt silver, som är märket jag säljer, att det skulle vara skadligt – endast att det innehåller 7,9 ppm när de fick testat detta i ett laboratorium. (bilaga 5.14) Yle kunde samtidigt passat på att fråga detta laboratoriet eller ett annat laboratorium om ett test på Ion Silver silvervattens skadlighet på hjärnan, lungor, organ och hud som Yle påstår att produkten har gjort och gör. Ion Silver redovisade samtidigt i mejlkommunikationen med Yle att Ionosil testats 2007 i en studie gjord på The Faculty of Pharmaceutical Sciences, Copenhagen University. Man konstaterade inga som helst toxiska effekter på mänsklig lungvävnad och produkten bedömdes säker att använda. (se bilaga 5.4 ”Anders Sultan”)

 

Ingenstans redovisades detta av Yle utan man valde istället att vinkla inslaget grovt. Samma koncept av Ionosils elektrokolloidala silver har använts i tiotals år inom sjöfartsindustrin i deras färskvattenstankar på större fartyg som passagerarfartyg, oljecontainers, fraktbåtar, kommersiell luftfart m.m. (Se bilaga 5.4 ”Jowa Ag-S”) som besättningsmän och passagerare dricker dagligen och utger givetvis ingen risk med att utveckla argyri eller alla dessa förgiftningar med dödlig utgång utav allt ”silvervatten” enligt Yle. Således är Yles utlåtanden om mitt företag och Ionosil elektrokolloidalt silver helt obefogade då det inte ens rör sig om samma produkt.

 

Angående ”Black Salve” som Yle nämner (bilaga 5.15) och som Annvi Gardberg tagit en skärmdump på i min slutna privata grupp på Facebook. Där påstår Yle att jag i mitt företag som företagare behandlar mina kunder med black salve vilket mitt företag eller jag som företagare aldrig gjort. Black salve användes en gång i privatlivet i mitt privata hem på en närstående utan arvode, med en salva från en liten salveburk som jag själv hade botat min egen hudcancer med (se bilaga 5.16) Vi båda blev friska från vår hudcancer. Vare sig den närstående eller jag fick några djupa hål eller dog av black salve. Läs mer >>  https://www.thenhf.se/yle-hetsjaktsjagar-omtyckt-terapeut/

 

Ann-Katrine hetsjaktsjagas av Yle trots att hon är en duktig terapeut och en ansvarsfull företagare med hjärtat på det rätta stället

En fjäder har blivit till en hel hönsgård. Det Gardberg nu rör upp hela Finland för är en 22 grams burk med Blodört, som jag fick under en resa av en väns vän i Sverige för flera år sedan, för privat bruk. Burken som det handlar om är inte större än en en tiondels snuslåda om ens det och den tog slut och kastades bort redan i februari 2016 mer än 2,5 år före Gardbergs artikel.

 

Skräckexemplen som Yle visar gällande behandlingar med black salve är inte sanningsenliga, Yle har heller inte lämnat belägg eller bevisning för sina påståenden om den burken black salve som jag använt privat skulle ha orsakat stora djupa hål in till benet och frätskador eller att någon dött av den. Yle rapporterade vinklat samt publicerade mitt fullständiga namn med bild på mitt ansikte och företaget med rubrik:
”Finländsk företagare behandlade hudcancer med black salve” ”En österbottnisk företagare har använt black salve” ”I Australien har en kvinna dött tidigare i år efter behandling med svart salva”
 
Detta är mycket missvisande och misskrediterande mot mig. Kvinnan i Australien ”Helen Lawson” dog av sin långt gångna äggstockscancer i april 2018 och en sökning på Google visar att detta stämmer (bilaga 5.17) och alltså inte av ”black salve” som Yle skrev. (bilaga 5.18) Detta visar att Yle inte är sanningsenliga. Yle maskerar andras namn och bilder i sitt inslag på administratörer i grupper på Facebook som handlar om black salve men mitt namn i min privata slutna Facebookgrupp visar de fullt ut. Dessutom visar Yle ett flertal bilder från mina privata inlägg i den slutna gruppen och samtidigt visar de bild på mitt företags hemsida för att vilseleda sina läsare och få dessa att hysa missaktning för mig. (bilaga 5.19) Allt detta visar att Yle uppsåtligen misskrediterar och grovt förtalar mig som privatperson och företagare.
 
Yle nämnde att Black Salve (sanguinarine) är förbjuden i EU men lämnar inga belägg för detta, dessutom används den i tandkrämer och munsköljvatten. En beståndsdel, “oleandrin” är det restriktioner på att använda. Den användes för många år sedan i ett fåtal black salve, det används än idag i sminkprodukter i USA. Jag skrev detta på min privata personliga Facebook i tidslinjen den 11 Oktober 2018 (bilaga 5.20) efter Yles publicering den 8 Oktober 2018 (bilaga 5.21) och den 26 Oktober 2018 kompletterade Yle sitt inlägg till att oleandrin är förbjudet. (bilaga 5.22)
 
Yle har återigen begått brott mot upphovsrätten genom att kopiera mina inlägg och de har nästlat sig in som privat vän till mig på Facebook för att spionera på mitt privatliv.
Yle har flertalet gånger ändrat på sina inlägg i efterhand baserat på vad jag skrivit i min slutna Facebookgrupp och privata sida där de kopierat mina inlägg och använt dem i sina vinklade publiceringar. Detta för att de helt enkelt saknar grund i alla deras påståenden. Påståendena är orimliga och detta tyder bara på brist på saklig bevisning. Yle har inte på något sätt hänvisat till omständigheter eller bevisning som styrker deras påståenden.
 
Annvi Gardbergs fejkprofil då hon söker in till en kolloidalt silver grupp. Av svaren att döma som Gardberg svarar så verkar hon använda kolloidalt silver själv?!

 

arja
// Ann-Katrine Backman

 


 

hammer-719066_1280

 

Ann-Katrines advokat uttalar sig

Ann-Katrines advokat, som nu driver EU-mål, och som tidigare har jobbat som advokat i både USA och Sverige säger:

Det liknar systematisk korruption i Finland bland dessa myndigheter och media, Yle, Opinionsnämnden, JK och även rätten. En rättssökande mot dessa myndigheter möter en kåranda som är oövervinnerlig – hur rätt den sökande än har så kan den enskilde inte få rätt.

Man ser ett mönster upprepa sig bland dessa myndigheter med att förvränga lagen, bortförklara och utelämna bevis. Deras beslut kan verka mycket välgjord, men bottnar förrädiskt i en medveten bristande kvalitet på vissa avgörande punkter – exempelvis som i vårt fall när det inte rör sig om samma silverprodukt. JK skall vara en granskande myndighet men bryr sig uppenbarligen inte om bevis och lagar och är därför inte det kvalitetskontrollerande och korruptionsbekämpande organ som det ska vara. Vi angav alla skäl och bevis, men vid beslut så utelämnade JK de anmälda skälen, och tog helt enkelt inte upp dem till granskning.  Ingen kontrollerar JK:s verksamhet och ställer JK till ansvar. Makt utan ansvar korrumperar.

Det är bedrägeri att lura den enskilde att processa mot dessa instanser och betala en advokat 400 euro i timmen medan dessa myndigheter och rättegångar drar ut på det i flera år. Även motpartens advokater, och domare kan dra ut på processen och kliar varandra bakom ryggen (frimurare). Systemet är uppbyggt så – med en enorm brist på kvalité från systemets sida. Detta tyder starkt på delikatessjäv och korruption vilket visar att de har ömsesidiga beroendeförhållanden. Det är därför inte troligt att den enskilde kommer att erhålla en rättvis dom. JK:s agerande är mycket avslöjande – med en sådan uttalad brist på kvalitet i deras granskning av vår välgjorda klagan. Jag har varit med om flera sådana här fall och är så enormt trött på detta. Därav tog jag också ett beslut att ej längre jobba med rättegångar, för går man emot advokatkåren så blir man utfryst – och förlorar de flesta rättegångar på grund av delikatessjäv!”

 


ny-logga-nhf_space

 

Yles hetsjaktsartiklar har resulterat i ett antal artiklar från NHF Swedens sida:

Journalist agerar både polis, domare och bödel (Från tidningen Hälsofrihet)

Finland går till historien – översiktsartikel hävdar att silvervatten skulle vara farligt  (Från tidningen Hälsofrihet)

https://www.thenhf.se/yle-hetsjaktsjagar-omtyckt-terapeut/

https://www.thenhf.se/yle-hanger-ut-halsofrihetsorganisationen-nhf-sweden-och-bryter-samtidigt-mot-pressetiska-seder/

http://www.thenhf.se/vi-kraver-en-offentlig-dementi-samt-en-ursakt-av-yle/

http://www.thenhf.se/oppet-brev-statliga-yle-anvander-skattepengar-till-att-kranka-manskliga-rattigheter-i-kolloidalt-silverdrevet-2/

http://www.thenhf.se/svenskfinska-yle-agnar-sig-at-krankande-journalistik-i-kolloidalt-silverdrevet/


Skriv på – Initiativ till lagförslag mot att Yle skattefinansieras

Många i Finland är trötta på Yle och Yle har därför tappat en stor del av sina tittare/läsare.  Yle har tappat 25 % av sina tittare, på 1,5 år  det är tidmässigt ungefär samtidigt med när Yle startade dessa drev mot alternativmedicinen. Det har av olika anledningar skapats ett medborgarinitiativ mot att Yle skattefinansieras… Medborgarinitiativet tas upp till behandling i riksdagen när 50 000 personer inom sex månader stödjer initiativet. Snart har 9 000 personer skrivit på!
Obs! Det är bara finska medborgare som kan skriva på.

Share
Comments Off.